Vi flyttar ur korgen
	När valparna var nästan en månad gamla så fick vi flytta ur korgen och in på ett annat rum. Där hade mamma satt upp galler så inte dom små skulle kunna springa ut. Dom går bättre nu, så det är bra att dom kan öva sig här.	Men mina barn verkar inte så glada för att vara instängda.    "Mamma mamma ! Släpp ut oss mamma... Snääälla! Vi vill ut och kolla in den stora världen, typ i vardagsrummet och så."	Jippi vill hemskt gärna ut och se sig om. Ibland tar mamma ut dom små, men då sitter hon mest med dom i famnen för att dom ska vänja sig vid människor.
	"Vad är det här? Ska man behöva dricka själv nu?! Blääää, det är ju bara vatten! Nä, mamma kom hit! Jag är törstig!"	"Heeej mamma! Kom in till oss, vi är hungriga! Berätta om hur det ser ut på andra sidan gallret. Hur ser den stora världen ut? Berätta för oss mamma!"	"Spännande! Vad kan det här vara.. hm.. Vadå, ska vi ÄTA det där?!? Men mat är ju rinnande och varmt och gott och kommer från mamma. Det där är ju... är ju bara klibbigt och klumpigt och kallt och... och GOTT! Mmmm!!"
	"Ja, ge mig ge mig... mer mer... tugg & smask! Undrar varför det ligger på den där blå grejen. Kanten är ju bara ivägen! Om man ställer sig där uppe så är det nog lättare att äta... kanske skulle prova..."	"Aaahhh! Det var gott. Men man blir så trött och rund om magen av den där kladdiga maten. Men det var... gott.. va.. go...ZZzzzz..."	Jazz sov ofta på ryggen. Och gärna för sig själv i ena hörnan av korgen. Kanske kunda han bara ligga på ryggen på grund av hans stora goa, runda mage =) Men dom andra magarna var inte mindre... hm...
	Men än så länge var jag inte fri. Dom fick ju fort- farande mat av mig. Och hade dom fått hade dom säkert viljat ha mat av mig än! Efter en månad med dom här små vildarna börjar jag faktiskt känna mig ganska sliten... väldigt sliten faktiskt!