Vet ni vad pappa kallar mig för..?
Jo, 'Rävskunkbäver'! Löjligt va?! Även om 'räv'
på svenska betyder 'rev' på norsk så är det
i alla fall löjligt...phööö!
Men det var egentligen mammas konstige onkel...

...som döpte mig till 'skunken'. Mamma kallar mig
för 'bäver' för jag gillar att ligga på rygg och
fixa med saker mellan tassarna. Och alla kallar
mig för räv / rev för jag har en så fin rävsvans
och för min fina vita markering på bröstet =)



Ibland kallar mamma mig för hennes lilla nalle.
Det tycker jag är finare! Rävskunkbäver kan
du va själv ...bläää!

 
 
Jaja, kärt barn har många namn ...som dom
säger i Sverige. Och visst är jag väl ganska
söt ändå? tihi...

Jaha, nu var det dags för kameran igen. "Vadå
sitt fint? Vad menar du mamma? Och vad gör du
med mitt pip-ben?!"



"Okey, okey... Blir det bra så här då? Men släpp
mig, jag kan sitta fint alldeles själv!"

 
 
"Snälla pappa, nu har jag varit så duktig. Kan
du inte stänga av den där grejen nu? Det är så
skämmigt ju ...vad sa du...har mamma godis?!
Okey, en liten stund till då".

"Vad har du i handen mamma? Får jag se..?
mmmmm *sniff*, det luktar... *sniff*  godis!"
Får jag... får jag..?



Nähä, då får jag väl se efter själv då!
"Hm... där va ju inget! Dumma, bara luras juuu! =(
Varför ska jag ge dig tassen om du bara luras?!"

 
 
Men för det mesta är jag jätteduktig med att ge
"vacker tass". Kolla här bara! När det verkligen
finns  nåt gott i handen så är jag snabbare än
skuggan! Jag sträcker ut tassen så långt jag kan,
långt före handen kommer! =)

Eftersom jag ju inte kan sitta där och hålla
balansen så måste jag sätta ner tassen igen
medan jag väntar.
Vad lååångsam hon är ...grrr!



"Här har du 'våfflan' morsan, ge mig godiset nu!
Mmm.. *tugg&krafs*  det är gott, me..*svälj*  men
jag tror nog jag måste öva en gång till på det där.
Vad sa du, först tassen, sen handen och sen
godis? Okey... vi provar igen!"
Hehe, hon går på det varje gång! =)

 
 
Min första Jul var kul! Jag fick pressenter och
lite extra godis och sånt! Men när pappa kom
till oss före Jul så fick jag en tomteluva av honom.
Den var fin och så, men inte riktigt i min stil
liksom. Nä, den vill jag inte ha på igen!

Sedan körde vi till pappa. Det var lite tröttsamt
att åka bil så länge. Han bor nästan så långt ner
i Sverige man kan komma! Men jag klagade inte
en ändå gång alltså ...bara så ni vet!



Pappa har en massa fåglar inomhus! 'Underliga
later' tror jag dom hette. I början var det kul att
sitta och se på dom... drömma lite om hur dom
smakade...Men jag tröttnade fort. Dom visslade,
pep och skrek hela  tiden! Sååå jobbiga!

 
 
"Tjena gubbe! Ska du ha en omgång va?!"
Nä, då var det kuligare att busa med pappa än
att se på Onderlutor... eh... ja...
Han bodde rätt så fint. Det fanns en dörr ut mot
trädgården med ett fönster som gick ända ner.

Vid den dörren satt jag ofta för att ha koll på
fåglar och kaniner. BOFF när jag tänker på det!
Jag gillar inte sånna där som inte får vara där
dom är när dom är där!
"Hehe, nu ska du bli ren i ansiktet..!"



Man blir törstig av att busa runt och leka! Och se
så fina matskålar jag har fått av mamma! Det fina
med dom är att när maten är slut så skramlar dom
regält! Då slickar jag runt några extra varv så
dom ska höra att det är slut. "Kan man få mer?" =)
 
 
Jo, visst var det kul att hälsa på i Sverige. Men
min bästa och skööönaste plats är ändå hemma
i min egen bur! Allting luktar som det ska och det
känns så tryggt att höra mamma snarka när hon
ligger i soffan och 'ser' på 'God morgen Norge'.

Ni får ursäkta mig men nu ska jag drömma lite om
kaninjakt och hopp i snön. Jag ska bara ta en liten...
lur...att...som...jag...*smask*...måste sov...sova...

ZZZzzzzzz...